Showing posts with label Istor de Neo. Show all posts
Showing posts with label Istor de Neo. Show all posts
6.12.10
Versyonos de Neo e lo nuv enso in ma blog
Van mi ensir et blog yoduanyos, mi utir Neo, ki sir prezentat in splenda libro "Cours Pratique de Neo" publikat in 1961. In yen temp mi mul vir tri e kofi an "Rapid Method Of Neo" (1966)- unos exela libro, mo dan mi no riusir it tri. Dok doe na amik Neista Ivan fir labor marva e "Rapid Method Of Neo" nun in interish. Ka ix! E nun mi var dici, ke gre so parlar epe pri Neo, so rare akorgar, ke Neo da anyo 1966 no sam as Neo da 1961! Evide amba versyonos simila, mo ye sar defos. Nel enso mi utir Neo 1961 (es mi par dici ete) in ma blog, mo nun mi opinar, ke plu syuta sar Neo da anyo 1966 - qin anyos ir pasat dep publikazo de "Cours Pratique de Neo" e certe sir Alfandari akorgir lo, ki no sir perfa. Il fir plul melazos e doe prezentir Neo in epe nuv formo. Mi ar komparat amba formos e mi par dici, ke mi prifar Neo da anyo 1966. Ete depnun mi intentar uti lo dua versyon. It siu lo nuv enso in ma blog!
10.5.08
Neo oje
Doe so udir nilo de Neo inye fas treis anyos, us l epok d Interrish. Dank l Interrish som interlinguistos montrir sa interes a Neo e kirensir tot atangiblas informos. Doe pok pajos pri Neo ir sat kreat e nune so par ci ke ezistar som personos kon simpatio ver Neo. Minste so par ci certe ke Neo generale putat as un del mel linguos internasyonas kelyes kreatas. Per so shar an memi, ke lo lexik, gramatik e textos kune sir vere muy detale pripat, co ke os adlinguos rare ar (forse kol exep del pok plu famas, surte van los dixyonaryos sar tratat).
Akademio de Neo
Malixe grel gran suxes de Neo, Artur Alfandari sun egrensir e et egro le impedir plude aktive se okupi de propagazo de Neo. Ut solvi et problem some, so ir fondat unos organazo Akademio de Neo. Dok lo futur d et akademio no durir long. So car ke Neo diparsir cir lo temp de mort d Arturo Alfandari, donk nel endo de sitisas anyos.
8.5.08
Douglas Blacklock
Unos om kol pasyon ver Neo, so en parlir as pri brita kampyon de Neo. Spande Neo muy ben Douglas Blacklock esfortir it propagi muy vivye. Il konat as autor de Neo-tradukos e poemos orige skribat in Neo, po ezemplo lo poem titlat "Lo Tasko", publikat nel interrish. Vu par it leji on os pajos, ki ar informos pri Neo. Ye vu par an tri ezemplos de las tradukos. So car ke Douglas Blacklock kreir sa prop linguo namat TUNGL, mo plu detal informos pri aspo de yen linguo sar notroviblas (minste les ma sap).
7.5.08
Internasyonlingua Magazinyo. Amikos de Neo.
Nel enso de sitisas anyos del duisa seklo, Floyd e Evelyn Hardin da Kolorado decidir editi un specal lingua magazinyo "International Language Review" ("Internasyonlingua Magazinyo") , in keo zi prezentir varyas linguas projekos. Do som temp zas artiklos jir favoras a Neo, co ki rizultir in krei kune kon Alfandari un specal organazo namat Amikos de Neo, dey rezidaro sir in Brusel, Av. Emile Duray. Nar publikayos, ezemple "Neo In Two Pages" ("Neo in du pajos") sir ja editat pe et organazo. Arturo Alfandari an editir Neo-magazinyo e so pir ci ke dan Neo jir un muy serya rival kontre Interlingua o uske kontre Esperanto, as somunos abituir kri. L istor de Neo an par si fyera d ezisto d os om, ki fir mulo po Neo. Mi en skribor naryes.
6.5.08
Neo yer
L aura period de Neo sir los sitisas anyos del duisa seklo. Dol publikazo d exel libron in fransal "Cours Pratique de Neo. Deuxieme Langue" in 1961, ensir parsi reaktos in internasyon gazeteyo
e kreskir l interes a Neo. Arturo Alfandari vidir ke valir lo pen fi et enorma labor ke il ir fat.
An ye sar som personos, dey rol nel istor de Neo sar muy vika. Mi ensor en skribi des lo nar mesajo.
5.5.08
Ki sir Arturo Alfandari
Lo kreer de Neo, Arturo Alfandari nasir l ot junyo 1888. Il abitir in Belgo (Brusel) e sir un diplomat. Arturo Alfandari ir un gran sap pri internasyonas linguos, il an konir ben lo fort e popleso d Esperanto. Dok Esperanto no le plir sufe e as lo grun de sa open il indikir lo fakto ke in Esperanto vortos sar tro longas. Alfandari no libir et longeso e il openir it mankar d eufonio. Les il lo perfa monda linguo nesar un bel ritmik. It le ar dukat al kreazo de Neo, lo linguo kon mul kurtas vortos. Uske lo nam "Neo" sar kurta. Lo dua argument kontre Esperanto ar l exeda ut de prefixos e sufixos nel linguo de Zamenhof e ende, unos argument par si an l ezisto de cirkonflex letros, ki parsar abonde in Esperantas textos, mo dey Neo sar frida. So car ke lo prima publikazo de Neo oxir nel anyo 1937 van Arturo Alfandari sir kuarisnonanya. Malixe it no ganir suf interes she jensos e Alfandari shir atendi nok duiskuar anyos us 1961 ut ende gani lo suxes. Do i publikat l exela libro "Cours Pratique de Neo. Deuxieme Langue" in fransal (anyo 1961), Neo atirir atenso de interlinguistos. Sun Neo jir ben popla e Alfandari, ki sir dan plu as sepisanya aktive propagir lo linguo. Il editir Neo- magazinyo, publikir buletinos e broxelos e plu tarde in 1965 e 1966 os muy bon libro in fransal e doe in anglal - "Rapid Method Of Neo". So of parlir ke Neo pir ji plu vika as Interlingua o uske as Esperanto. Malixe Alfandari no pir long joyi de sa suxes, den il sun egrensir. L egro jir pluplue serya. Do i vivat otisun anyos lo talenta kreer de Neo mortir l un meyo 1969.
Mi skribor epe plu detale pril istor de Neo e co, ki oxir doe.
Mi skribor epe plu detale pril istor de Neo e co, ki oxir doe.
Subscribe to:
Posts (Atom)